Naturvårdsverket redovisade 16 november sitt tilläggsuppdrag om rovdjurspolitiken. Nordulv har lämnat följande yttrande till Regeringskansliet. Dokumentet finns för nedladdning här.
Yttrande
Såsom varande relevant aktör i vargfrågan lämnar föreningen Nordulv följande yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av tilläggsuppdrag om den svenska rovdjurspolitiken från den 16 november 2011.
Naturvårdsverkets nya förslag till skyddsjakt känns ensidigt vinklat då utgångspunkten endast har varit berörda intressegrupper som har olägenhet av vargen. Syftet förefaller att vara att få till skyddsjakt/jakt på en skyddsvärd art som inte uppnått en gynnsam bevarandestatus - till varje pris.
Rapporten fokuserar på vargars negativa effekter på rennäringen, fårbesättningar och löshundsjakt. Att det kan finnas motstridiga intressen och att det t.ex. finns andra intressegrupper som påverkas negativt av att deras inkomstkälla skjuts bort (t.ex. de som har vargen som turistnäring) berörs överhuvudtaget inte.
Naturvårdsverket försöker kringgå de redan tillfälliga bestämmelserna om licensjakt för 2012 som tagits, paragraf 23 e och 24 e i jaktförordningen, genom en utökad skyddsjakt på väldigt lösa grunder, med utgångspunkt från tolkningar gällande undantag i Fågeldirektivet. Naturvårdsverket använder sig av en tolkning under del 3.2.5 gällande praxis för Fågeldirektivet och de fortsätter att hänvisa till detta t.ex. på sid 30 (6.2.2). Naturvårdsverket anser därmed att det räcker med att förutsättningarna är sådana att sannolikheten för att en allvarlig skada ska kunna orsakas.
Under del 3.2.3 andra stycket konstateras i ett avgörande av EU-domstolen om vargjakt i Finland (C-324/05 punkt 47) att en medlemsstat åsidosatt sina skyldigheter enligt direktivet genom att tillåta skyddsjakt på varg utan att det visats att denna skyddsjakt förhindrar sådana allvarliga skador som avses i artikel 16.1 b i Art- och habitatdirektivet. Denna EU-dom går inte ihop med tolkningen som görs under del 3.2.5, andra stycket, på sidan 11. I det ena fallet har vi en EU-dom som säger att allvarlig skada måste påvisas och i vägledningen syftar man huvudsakligen till att förebygga allvarlig skada utifrån Fågeldirektivet. Vi ställer oss därför frågande till ifall Naturvårdsverkets tolkning är korrekt? Kan verkligen praxis gällande undantagsregler i Fågeldirektivet tillämpas för varg?
Den nya förutsättningen till skyddsjakt i förebyggande syfte vill Naturvårdsverket ha in i jaktförordningen. Under del 6.2.2 förespråkar de att familjegrupper etc. ska kunna skjutas om de visar sig mer skadebenägna än andra. Frågan är hur detta ska tolkas. Vi har ju sett hur detta kan missbrukas i andra fall där det räcker med att t.ex. en ungvarg visar sig nära bebyggelse för att anses skadebenägen. Dessutom måste detta starkt ifrågasättas då det handlar om en art som inte uppnått gynnsam bevarandestatus.
I övrigt är det ett problem att det idag saknas en rådande praxis för när skyddsjakt ska kunna beviljas. Olika länsstyrelser tolkar på olika sätt. Inte ens genetiskt viktiga vargar spelar roll (Kynna) och förebyggande åtgärder vidtas i många fall inte. Med ytterligare utökad skyddsjakt - i förebyggande syfte - så blir kontrollen troligen ännu sämre och vi kan förvänta oss mängder av skyddsjaktsansökningar och olika tolkningar om vad som är allvarlig skada, vad en skadebenägen varg är osv. och detta kanske utan att en enda förebyggande åtgärd vidtagits.
Vi ser stora faror i Naturvårdsverkets förslag till skyddsjakt i förebyggande syfte. Vi anser inte att förslaget är i enlighet med Art- och habitatdirektivets riktlinjer för undantag av särskilt skyddsvärd art. Vi håller för övrigt inte med om att Naturvårdsverkets förlag kommer att ha små konsekvenser för den svenska vargstammen. Den avslutande konsekvensutredningen är av en alltför vag karaktär och innehåller spekulationer och antaganden som saknar grund. När det saknas riktgivande regler och när genetiskt värdefulla vargar skjuts utan att förebyggande åtgärder vidtas så anser vi att detta får konsekvenser för vargstammen.
Vi förespråkar en större remissrunda och ett mer genomarbetat förslag med tydligare riktlinjer och definitioner överlag. Vi anser att större hänsyn måste tas till att vi har en liten och bräcklig vargstam.
Ifall Regeringen överväger att införa Naturvårdsverkets förslag så känner vi oss tvingade att göra en anmälan till EU för att pröva detta, då vi anser att förslaget strider mot Art- och habitatdirektivet.
Med vänlig hälsning
Föreningen Nordulv
Anna Hild Olsson, vice ordförande
Sanna Cronhielm, ordförande
Jakob Norstedt-Moberg
Marianne Lindblom
Yttrande
Såsom varande relevant aktör i vargfrågan lämnar föreningen Nordulv följande yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av tilläggsuppdrag om den svenska rovdjurspolitiken från den 16 november 2011.
Naturvårdsverkets nya förslag till skyddsjakt känns ensidigt vinklat då utgångspunkten endast har varit berörda intressegrupper som har olägenhet av vargen. Syftet förefaller att vara att få till skyddsjakt/jakt på en skyddsvärd art som inte uppnått en gynnsam bevarandestatus - till varje pris.
Rapporten fokuserar på vargars negativa effekter på rennäringen, fårbesättningar och löshundsjakt. Att det kan finnas motstridiga intressen och att det t.ex. finns andra intressegrupper som påverkas negativt av att deras inkomstkälla skjuts bort (t.ex. de som har vargen som turistnäring) berörs överhuvudtaget inte.
Naturvårdsverket försöker kringgå de redan tillfälliga bestämmelserna om licensjakt för 2012 som tagits, paragraf 23 e och 24 e i jaktförordningen, genom en utökad skyddsjakt på väldigt lösa grunder, med utgångspunkt från tolkningar gällande undantag i Fågeldirektivet. Naturvårdsverket använder sig av en tolkning under del 3.2.5 gällande praxis för Fågeldirektivet och de fortsätter att hänvisa till detta t.ex. på sid 30 (6.2.2). Naturvårdsverket anser därmed att det räcker med att förutsättningarna är sådana att sannolikheten för att en allvarlig skada ska kunna orsakas.
Under del 3.2.3 andra stycket konstateras i ett avgörande av EU-domstolen om vargjakt i Finland (C-324/05 punkt 47) att en medlemsstat åsidosatt sina skyldigheter enligt direktivet genom att tillåta skyddsjakt på varg utan att det visats att denna skyddsjakt förhindrar sådana allvarliga skador som avses i artikel 16.1 b i Art- och habitatdirektivet. Denna EU-dom går inte ihop med tolkningen som görs under del 3.2.5, andra stycket, på sidan 11. I det ena fallet har vi en EU-dom som säger att allvarlig skada måste påvisas och i vägledningen syftar man huvudsakligen till att förebygga allvarlig skada utifrån Fågeldirektivet. Vi ställer oss därför frågande till ifall Naturvårdsverkets tolkning är korrekt? Kan verkligen praxis gällande undantagsregler i Fågeldirektivet tillämpas för varg?
Den nya förutsättningen till skyddsjakt i förebyggande syfte vill Naturvårdsverket ha in i jaktförordningen. Under del 6.2.2 förespråkar de att familjegrupper etc. ska kunna skjutas om de visar sig mer skadebenägna än andra. Frågan är hur detta ska tolkas. Vi har ju sett hur detta kan missbrukas i andra fall där det räcker med att t.ex. en ungvarg visar sig nära bebyggelse för att anses skadebenägen. Dessutom måste detta starkt ifrågasättas då det handlar om en art som inte uppnått gynnsam bevarandestatus.
I övrigt är det ett problem att det idag saknas en rådande praxis för när skyddsjakt ska kunna beviljas. Olika länsstyrelser tolkar på olika sätt. Inte ens genetiskt viktiga vargar spelar roll (Kynna) och förebyggande åtgärder vidtas i många fall inte. Med ytterligare utökad skyddsjakt - i förebyggande syfte - så blir kontrollen troligen ännu sämre och vi kan förvänta oss mängder av skyddsjaktsansökningar och olika tolkningar om vad som är allvarlig skada, vad en skadebenägen varg är osv. och detta kanske utan att en enda förebyggande åtgärd vidtagits.
Vi ser stora faror i Naturvårdsverkets förslag till skyddsjakt i förebyggande syfte. Vi anser inte att förslaget är i enlighet med Art- och habitatdirektivets riktlinjer för undantag av särskilt skyddsvärd art. Vi håller för övrigt inte med om att Naturvårdsverkets förlag kommer att ha små konsekvenser för den svenska vargstammen. Den avslutande konsekvensutredningen är av en alltför vag karaktär och innehåller spekulationer och antaganden som saknar grund. När det saknas riktgivande regler och när genetiskt värdefulla vargar skjuts utan att förebyggande åtgärder vidtas så anser vi att detta får konsekvenser för vargstammen.
Vi förespråkar en större remissrunda och ett mer genomarbetat förslag med tydligare riktlinjer och definitioner överlag. Vi anser att större hänsyn måste tas till att vi har en liten och bräcklig vargstam.
Ifall Regeringen överväger att införa Naturvårdsverkets förslag så känner vi oss tvingade att göra en anmälan till EU för att pröva detta, då vi anser att förslaget strider mot Art- och habitatdirektivet.
Med vänlig hälsning
Föreningen Nordulv
Anna Olsson
vice ordförande
Sanna Cronhielm
ordförande
Jakob Norstedt-Moberg
Marianne Lindblom
